Alfred Thompson Gobert

Alfred Tompson Gobert, fransman. Målare, emaljmålare och keramiker (1822 Paris till 1895 La Garenne-Bezons), son till Parismålaren Martial Gobert, från 1840 elev till Raymond Monvoisin, Charles Gleyre och Paul (Hippolyte) Delaroche, deltog i Parissalongen 1848-50, genom förmedling av Jean-Auguste-Dominique Ingres och Delaroche 1849-91 anställd och chef för emaljmålningsverkstäderna (figurmålare på émail och på pâte) vid manufakturen i Sèfres, från och med då betraktades han som en förnyare av den gamla emaljkonsten i Limoges, hans verk användes ofta av Napoleon III. Efter nedläggningen av emaljverkstäderna arbetade han som keramiker och ställde ut på världsutställningarna i Antwerpen 1885 och Paris 1889, där han belönades med guld- och silvermedaljer,

Källa: Thieme-Becker, Saur ”Bio-Bibliographisches Künstlerlexikon”, Müller-Singer, Neuwirth ”Porzellanmalerlexikon” och Bénézit.