Alphonse Marie Adolphe DE NEUVILLE

Alphonse de Neuville föddes den 31 maj 1836 i Saint-Omer i departementet Pas-de-Calais och dog den 20 maj 1885 i Paris. Han var en berömd fransk stridsmålare som var känd för sina imponerande skildringar av militära scener.

Neuville kom från en förmögen familj och avslutade först sin skolgång och började sedan studera till ingenjör vid marinakademin i Lorient i Bretagne 1856.

Under studietiden utvecklade han dock ett starkt intresse för måleri och blev elev till den berömde målaren François-Édouard Picot. Genom dennes förmedling fick han senare möjlighet att studera i Eugène Delacroix ateljé. Neuville debuterade som målare 1859 med en målning som föreställde en episod från Krimkriget på en utställning på Parissalongen.

Parallellt med sina studier och sina första framgångar som målare skapade Neuville ett stort antal illustrationer för förläggare som Calman Lévy och Pierre-Jules Hertzel. Bland de författare som han illustrerade för fanns storheter som Alexandre Dumas, Jules Verne och François Guizot.

Efter att ha deltagit i det fransk-preussiska kriget som ingenjörsofficer ägnade sig Neuville alltmer åt sin konstnärliga verksamhet. Särskilt efter kriget var han mycket efterfrågad som stridsmålare och tillsammans med konstnärer som Ernest Meissonier och Edouard Detaille betraktades han som en symbol för Frankrikes moraliska förnyelse efter vad som uppfattades som ett ”franskt drama”. Hans verk, som ofta hade en patriotisk stil, betraktades senare som viktiga bidrag till den militära propagandan.

En höjdpunkt i Neuvilles karriär var hans målning ”Bivack framför byn Le Bourget efter slaget den 21 december 1870”, som ställdes ut på Parissalongen 1872 och gav honom stor berömmelse.

Alphonse de Neuville dog i Paris 1885 strax före 49 års ålder. Hans grav på Montmartre-kyrkogården pryds av en byst av konstnären och den symboliska kvinnogestalten ”Klagande Frankrike”, båda verk av Francis de Saint-Vidal (1840-1900).