Henri Joseph HARPIGNIES

Henri Joseph Harpignies föddes den 28 juli 1819 i Valenciennes och dog den 28 augusti 1916 i Saint-Privé i departementet Yonne. Han var en berömd fransk målare som specialiserade sig på landskaps- och genremåleri.

Harpignies familj kom ursprungligen från Belgien. Efter att ha gett upp sitt arbete som handelsresande 1848 ägnade han sig alltmer åt måleri och fick undervisning av landskapsmålaren Jean Alexis Achard (1807-1884). Mellan 1850 och 1852 gjorde han en omfattande resa genom Tyskland och Nederländerna till Italien, där han studerade vid akademin i Rom.

Efter sin återkomst 1852 öppnade Harpignies en egen ateljé i Paris. Där mötte han framväxande konstnärer som Jean-Léon Gérôme och Jean-Louis Hamon. Han debuterade på Salongen året därpå med landskap från Capri och sin hemstad Valenciennes. Hans berömmelse växte särskilt efter hans deltagande i Salongen 1861 med verket ”Skog vid Alliers strand”. En andra resa till Italien följde 1863, som varade fram till 1865 och hade ett bestående inflytande på hans arbete.

År 1866 fick Harpignies en medalj för sin målning ”Kväll i den romerska Campagna”, som förvärvades av Musée du Luxembourg. I sitt arbete fortsatte han den tradition av landskapsmåleri som inletts av Camille Corot. Flera utmärkelser följde, bl.a. medaljer 1868 och 1869 och utnämningen till officer i Hederslegionen 1875. Han tilldelades Grand Prix vid världsutställningen 1900.

Från 1878 bodde Harpignies i Saint-Privé, där han fortsatte att arbeta som målare, grafiker och akvarellist. Hans inflytelserika landskapsmålningar var starkt influerade av Barbizonskolan. På sin 97-årsdag kunde han se tillbaka på ett rikt och framgångsrikt liv innan han dog en månad senare.