Rudolf Riemerschmid

Rudolf Riemerschmid var en tysk konstnär som arbetade i jugendstil. Han föddes i München den 2 november 1873 och dog där 1953.

Han var tredje son till kemisten Heinrich Riemerschmid (1836-1883) och Marie Josepha (1844-1915). Den senare var enda dotter till Münchens generalmusikdirektör Franz Lachner (1803-1890). Heinrich Riemerschmid var son till Anton Riemerschmid (1802-1878), spritfabrikör och bayersk politiker. Han arbetade i familjens fabrik, vilket även hans bror Eduard (1835-1894) gjorde. Eduard var far till den senare arkitekten och möbeldesignern Richard Riemerschmid (1868-1957). Det råder ibland förvirring när konstverk tillskrivs de två begåvade släktingarna.

Efter att ha studerat konst vid Karlsruhe konstakademi under Friedrich Fehr återvände Rudolf Riemerschmid till München och anslöt sig till Münchensektionen. Han var regelbundet representerad vid de årliga utställningar som anordnades av denna konstnärssammanslutning. Under åren 1904-1920 arbetade han för tidskriften ”Die Jugend”, som var organ för jugendrörelsen i München, vars ledande företrädare han var.

På 1920-talet var han tvungen att ge upp sin konstnärliga karriär på grund av en huvudskada som han hade ådragit sig som artillerist under första världskriget. Skadan ledde till en progressiv blindhet. Som ett resultat av detta är konstnärens arbete ganska begränsat. Rudolf Riemerschmid dog vid åttio års ålder i sin hemstad München.

Han efterlämnade ett jämförelsevis litet antal målningar, som han försett med sina initialer som monogram. Motivvalet var ofta traditionellt och föreställde inte sällan unga kvinnor eller grupper av barn som leker eller dansar. Senare under sin karriär använde han sig alltmer av jugendformer.